Malin Zetterblad
1989 - 2008
Jag kan inte förstå varför nått sånt här hemskt ska hända.Att en sån go och glad tjej bara kan försvinna och lämna sin familj och sina vänner i så stor sorg och saknad..
Jag kände inte Malin så väl men träffade henne några gånger hos Åsa och på Lillerud flera gånger och alltid var hon så snäll och glad, sådär som man alltid själv vill vara...
Men första gången jag träffade Malin, det var faktiskt sommaren -98 under ett ridläger i Botorp. Jag kommer ihåg just henne därför att en av oss skulle byta häst med en annan tjej på lägret då dennes häst blivit halt. Jag som hade fått stallets tjurigaste häst, vilket jag trots allt hade valt själv ville egentligen mer än gärna byta häst, men så blev det inte utan det blev Malin som fick byta bort sin läger häst mot en ny, som i detta fallet var Butterfly. Den finaste och mest välridna hästen där just då.. behöver jag säga att jag bara var lite avundsjuk på Malin under resten av lägertiden?! Inte bara för hästens skull utan för att hon var en super duktig ryttare redan då.
Det är inte bara så jag suttit och imponerats av Malin när hon visade sin talang som ryttare i botorp utan även på Lillerud blev det att man bara satt och gapade av beundran när hon red de mest galna och crazy hästarna och hon bara satt där o allt såg så enkelt och lätt ut, så som det ska vara.
Men nu är det desto svårare för alla andra, Malins familj och vänner som bara har alla dessa minnen kvar, av en alltid lika glad och go Malin .
Jag var bara tvungen att skriva av mig lite, trots det att jag inte kände henne såpass väl så känner jag med hennes vänner och familj, för något sånt här ska man inte behöva uppleva. Så tragiskt.. så hemskt.
var rädda om varandra..
Jag kan inte förstå varför nått sånt här hemskt ska hända.Att en sån go och glad tjej bara kan försvinna och lämna sin familj och sina vänner i så stor sorg och saknad..
Jag kände inte Malin så väl men träffade henne några gånger hos Åsa och på Lillerud flera gånger och alltid var hon så snäll och glad, sådär som man alltid själv vill vara...
Men första gången jag träffade Malin, det var faktiskt sommaren -98 under ett ridläger i Botorp. Jag kommer ihåg just henne därför att en av oss skulle byta häst med en annan tjej på lägret då dennes häst blivit halt. Jag som hade fått stallets tjurigaste häst, vilket jag trots allt hade valt själv ville egentligen mer än gärna byta häst, men så blev det inte utan det blev Malin som fick byta bort sin läger häst mot en ny, som i detta fallet var Butterfly. Den finaste och mest välridna hästen där just då.. behöver jag säga att jag bara var lite avundsjuk på Malin under resten av lägertiden?! Inte bara för hästens skull utan för att hon var en super duktig ryttare redan då.
Det är inte bara så jag suttit och imponerats av Malin när hon visade sin talang som ryttare i botorp utan även på Lillerud blev det att man bara satt och gapade av beundran när hon red de mest galna och crazy hästarna och hon bara satt där o allt såg så enkelt och lätt ut, så som det ska vara.
Men nu är det desto svårare för alla andra, Malins familj och vänner som bara har alla dessa minnen kvar, av en alltid lika glad och go Malin .
Jag var bara tvungen att skriva av mig lite, trots det att jag inte kände henne såpass väl så känner jag med hennes vänner och familj, för något sånt här ska man inte behöva uppleva. Så tragiskt.. så hemskt.
var rädda om varandra..
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar